Што знаеме за Ѓoрѓија Кастриот од Кроја?

  • Креатор на темата Креатор на темата gerard
  • Време на започнување Време на започнување
TonInter напиша:
Оfftopic:
Конечно, најдов историчар. Го известив за форумот, и ќе се регистрира. Он нека ми разјасни.

ne treba da dojde istoricar da ni kaze sto veke znaeme
 
Silen напиша:
Sto stana so pesnite, tolku li e tesko nekolku da se prevedat???

Ke naucish albanski i ke si prevedish samiot:) bro.
Ovoj nickot izgleda ne ti e svojstven na licnosta.
Ja za SILEN podrazbiram pameten, a ne silen so muskuli. Taka da bidi toa shto jas go podrazbiram i ne tuku drvi muda tuka.

ne treba da dojde istoricar da ni kaze sto veke znaeme


Shto e toa shto go znaete?
 
Picasso` напиша:
Ke naucish albanski i ke si prevedish samiot:) bro.
Ovoj nickot izgleda ne ti e svojstven na licnosta.
Ja za SILEN podrazbiram pameten, a ne silen so muskuli. Taka da bidi toa shto jas go podrazbiram i ne tuku drvi muda tuka.
Тоа што неможеш да најдеш ни една „изворна албанска песна“ посветена на Кастриот не е изговор за некој да учи албански јазик.



Picasso` напиша:
Shto e toa shto go znaete?
Тоа што Кастриот е Македонец и дека тоа го тврдат реални докази....
 
Abe aman, nema:)
Kako sakash ti taka, isto kako shto ke kazesh ti?
Neshto drugo vo vrska so istorijata? Ti kako Istoricar da kazish i da go zememe kako relevanten izvor na informacii a? Gledam ti taka ISTORICARSKI si raspolozen:)

Da zivee Marskizam-Leninizmot!!!
Na takvite patrioti glava secenje!
 
Мислам дека е крајно време да се отвори нов подфорум со назив „дневна политика” каде Пикасо би бил модератор....
 
Picasso` напиша:
Abe aman, nema:)
Kako sakash ti taka, isto kako shto ke kazesh ti?
Neshto drugo vo vrska so istorijata? Ti kako Istoricar da kazish i da go zememe kako relevanten izvor na informacii a? Gledam ti taka ISTORICARSKI si raspolozen:)

Da zivee Marskizam-Leninizmot!!!
Na takvite patrioti glava secenje!

Smeski :tapp: Mozebi nekogas ke porasnete i ke naucite da si argumentirate tvrdenjata,a do togas lugjeto ke si pravat majtap na vasha smetka,zasto ste ocajno pateticki educirani !

Starite rekle ne za dzabe : ''Kyp mozes da nabies,ama pamet nemozes''
:drk:
 
Picasso` напиша:
Ke naucish albanski i ke si prevedish samiot:) bro.
Ovoj nickot izgleda ne ti e svojstven na licnosta.
Ja za SILEN podrazbiram pameten, a ne silen so muskuli. Taka da bidi toa shto jas go podrazbiram i ne tuku drvi muda tuka.

Picasso, izvini brat ama ova mi e najglupav izgovor sto bilo koga sum go slusnal za nekoj da uci albanski. Vidi ako tebe ne te stimulira da ni objavis pesna na vas nacionalen junak mene pa ic ne mi treba, si gi imam makedonskite...

Mesto da ja siris svojata kultura koga te prasuvaat ti se pravis majtap, demek uci albanski, ajde be...

Silen poteknuva od Phrygia, taka da znaes :-))
 
Skanderbeg in literature


Frontispiece of Historia de vita et gestis Scanderbegi, Epirotarum principis by Marin Barleti


Skanderbeg gathered quite a posthumous reputation in Western Europe in the 16th and 17th centuries. With virtually all of the Balkans under Ottoman rule and with the Turks at the gates of Vienna in 1683, nothing could have captivated readers in the West more than an action-packed tale of heroic Christian resistance to the "Moslem hordes".
Books on the Albanian prince began to appear in Western Europe in the early 16th century. One of the earliest of these histories to have circulated in Western Europe about the heroic deeds of Skanderbeg was the Historia de vita et gestis Scanderbegi, Epirotarum Princeps (Rome ca. 1508-1510), published a mere four decades after Skanderbeg's death. This History of the life and deeds of Scanderbeg, Prince of the Epirotes was written by the Albanian historian Marinus Barletius Scodrensis, known in Albanian as Marin Barleti,[2] who after experiencing the Turkish occupation of his native Shkodër at firsthand, settled in Padua where he became rector of the parish church of St. Stephan. Barleti dedicates his work to Donferrante Kastrioti,[12] Skanderbeg's grandchild, and to posterity. The book was first published in Latin and has since been translated in many languages.
The work was widely read in the sixteenth and seventeenth centuries and was translated and/or adapted into a number of foreign language versions: German by Johann Pincianus (1533), Italian by Pietro Rocca (1554, 1560), Portuguese by Francisco D'Andrade (1567), Polish by Ciprian Bazylik (1569), French by Jaques De Lavardin, also known as Jacques de Lavardin, Seigneur du Plessis-Bourrot (Histoire de Georges Castriot Surnomé Scanderbeg, Roy d'Albanie, 1576), and Spanish by Juan Ochoa de la Salde (1582). The English version, translated from the French of Jaques De Lavardin by one Zachary Jones Gentleman, was published at the end of the 16th century under the title, Historie of George Castriot, surnamed Scanderbeg, King of Albinie; containing his Famous Actes, his Noble Deedes of Armes and Memorable Victories against the Turkes for the Faith of Christ. Gibbon was not the first one who noticed that Barleti is sometimes inaccurate in favour of his hero;[19] for example, Barleti claims that the Sultan was killed by disease under the walls of Kruje.[20]
Skanderbeg's posthumous fame was not confined to his own country. Voltaire starts his chapter "The Taking of Constantinople" with the phrase
“ Had the Greek Emperors acted like Scanderbeg, the empire of the East might still have been preserved.[21] ” A number of poets and composers have also drawn inspiration from his military career. The French 16th century poet Ronsard wrote a poem about him, as did the 19th century American poet Henry Wadsworth Longfellow.[22] Antonio Vivaldi composed an opera entitled Scanderbeg[1]. For Gibbon, "John Huniades and Scanderbeg... are both entitled to our notice, since their occupation of the Ottoman arms delayed the ruin of the Greek empire."
In 1855, Camille Paganel wrote Histoire de Scanderbeg, inspired by the Crimean War.[6]

[edit] Miscellaneous

  • The palace in Rome in which Skanderbeg resided in 1465-66 still bears his name. A statue in the city is also dedicate to him.
  • In 2006, a statue of Gjergj Kastrioti Skanderbeg was unveiled on the grounds of St. Paul's Albanian Catholic Community in Rochester Hills, Michigan, making it the first Skanderbeg statue in the United States.[citation needed]
[edit] List of Skanderbeg's battles

This section is a stub. You can help by expanding it.
Skanderbeg fought 25 battles and 24 of them ended with victory. The one loss was a battle in Berat.
 
umm...valjda ne mislish na mene :):)


btw zashto neko gi izbrisha poslednite 5-6 postovi kade imashe izvorni albanski pesni za skenderbeg??
 
Silen напиша:
Picasso, izvini brat ama ova mi e najglupav izgovor sto bilo koga sum go slusnal za nekoj da uci albanski. Vidi ako tebe ne te stimulira da ni objavis pesna na vas nacionalen junak mene pa ic ne mi treba, si gi imam makedonskite...


Silen poteknuva od Phrygia, taka da znaes :-))

Epa sho togash:)

Mesto da ja siris svojata kultura koga te prasuvaat ti se pravis majtap, demek uci albanski, ajde be...

Vo Balkanot nema nieden kultura! FAKT!

Smeski :tapp: Mozebi nekogas ke porasnete i ke naucite da si argumentirate tvrdenjata,a do togas lugjeto ke si pravat majtap na vasha smetka,zasto ste ocajno pateticki educirani !

Nie sme narod koj sega ja gradi istorijata:), koj ja ziveeme istorijata, i ne sme zaglaveni vo 15 vek :) kao prvo, a kao vtoro, ne sme narod so drzava koja e 15 godini slobodna, taka da kako i da gledash, sme iskusile sloboda odamna:)

Starite rekle ne za dzabe : ''Kyp mozes da nabies,ama pamet nemozes''

Ja ova odamna go vikam.
 

Kajgana Shop

Back
На врв Bottom